För er som orkar läsa, en ganska rolig historia..
HAHA tycker dock den stämmer ganska bra men ändå xD
 
 
Detta är tillägnat alla som någonsin försökt att få till en regelbunden
träningsrutin...
 
Kära dagbok!
 
Till min födelsedag i år köpte jag en veckas personlig träning på det
lokala gymmet. Även om jag fortfarande är i fin form sedan jag blev
korad till skolans främsta gymnast på gymnasiet för 43 år sedan bestämde
jag att det vore en bra idé göra ett försök.
 
Jag ringde till gymmet och bokade upp mig med en personlig tränare som
heter Christo. Han identifierade sig som en 26-årig aerobicsinstruktör
och modell för idrotts- och badkläder.
 
Mina vänner verkade nöjda med min entusiasm att komma igång! Klubben
uppmuntrade mig att föra dagbok för att kartlägga mina framsteg.
 
Måndag:
Inledde min dag klockan 6:00. Svårt att komma ur sängen, men tyckte det
var väl värt det när jag kom till gymmet och fann Christo väntandes på
mig. Han är något av en grekisk gud - med blont hår, underbara ögon och
ett bländande vitt leende. Woohoo!
 
Christo gav mig en rundtur och visade mig maskinerna... Jag njöt av att
titta på det skickliga sätt på vilket han instruerade sin aerobicsklass
efter min träning idag. Mycket inspirerande!
 
Christo var uppmuntrande när jag gjorde mina sit-ups, men min mage värkte
redan från att ha gått och hållit in den hela tiden han var i närheten.
Detta kommer att bli en fantastisk vecka!
 
Tisdag:
Jag drack en hel kanna kaffe, men jag tog mig till slut ut genom dörren..
Christo fick mig att ligga på rygg och pressa upp en tung skivstång i
luften och sen satte han vikter på den! Mina ben var lite vingliga på
löpbandet, men jag klarade de två kilometrarna. Hans belönande leende
gjorde att det var värt all möda. Jag mår toppen! Det är ett helt
nyttliv för mig.
 
Onsdag:
 
Det enda sättet jag kan borsta mina tänder på är genom att lägga
tandborsten på handfatet och flytta min mun fram och tillbaka över den.
Jag tror jag har ett bråck i båda bröstmusklerna. Bilkörningen är OK så
länge jag inte försöker styra eller stoppa.
 
Christo var otålig med mig och insisterade på att mina skrik störde andra
gymmedlemmar. Hans röst är lite för KÄCK så tidigt på morgonen och när
han skäller blir det ett nasalt gnällande som är mycket irriterande.
 
Det gjorde ont i bröstet när jag klev på löpbandet, så Christo satte mig
på trappmaskinen. Varför i helvete skulle någon uppfinna en maskin som
simulerar en aktivitet så gammalmodig som hissar? Christo sa att det
skulle hjälpa mig komma i form och njuta av livet. Han sa något annat
skit också.
 
Torsdag:
 
Rövhålet väntade på mig med sina vampyrliknande tänder som exponerades då
hans tunna läppar drogs tillbaka i ett hajleende.
Jag kunde inte undgå att bli en halvtimme försenad - det tog så lång tid
att knyta mina skor.
 
Han tog med mig för att träna med hantlar. När han inte såg det, sprang
jag och gömde mig på toaletten. Han skickade nån spinkig kärring för att
leta reda på mig.
 
Då, som straff, satte han mig på roddmaskinen - som jag sänkte.
 
Fredag:
Jag hatar den där jäveln Christo mer än någon människa någonsin har hatat
någon annan människa i världshistorien!!! Dumma, spinkiga, anorektiska
lilla skitaerobicsinstruktör! Om det fanns nån del av min kropp jag
kunde röra sig utan outhärdlig smärta skulle jag slå honom med den.
 
Christo ville att jag skulle jobba med mina triceps. Jag har inga
triceps! Och om du inte vill få bucklor i golvet, ge mig för fan inte en
skivstång eller något som väger mer än en smörgås!
 
Löpbandet kastade av mig och jag landade på nån slags kost- och
hälsoinstruktör. Varför kunde det inte ha varit någon mjukare, som
dramaläraren eller körledaren?
 
Lördag:
 
Satan lämnade ett meddelande på min telefonsvarare och undrade med sin
retsamma, gälla röst varför jag inte dök upp idag. Bara ljudet av hans
röst fick mig att vilja slå sönder maskinen med min almanacka, men jag
saknade styrkan att ens använda fjärrkontrollen och tvingades ligga elva
timmar i sträck och se Väderkanalen...
 
Söndag:
 
Jag har bett kyrkans taxi att hämta mig för gudstjänsten idag så jag kan
gå och tacka Gud att denna vecka är över. Jag hoppas också att min
man kommer att välja en rolig present till mig nästa år - som en
rotfyllning eller en livmoderoperation. Jag säger fortfarande att om Gud
hade velat att jag skulle böja mig, hade han strött ut diamanter över
hela golvet!